Flickis
Han har förresten shoppat en liten klänning till lillan där det står Rolling Stones på. Ursöt.
Nu kan jag andas ut
Ikväll har vi varit och hälsat på hos Sebbes brorsa och lillgossen. Så underbart söt grabb. Man kan inte förstå hur små dom faktiskt är. Tror man glömmer bort varje gång man sett en sådan liten sak. Han verkade må bra, men störde föräldrarna lite på nätterna med skrik. Jäklas lite med mamma och pappa helt enkelt ;)
Nyaste tillskottet
Idag har vi varit hos Sebbes syrra vars lillpojk hade kalas. Därefter for vi till Johanna och Andreas som hade glöggparty idag så här passande på första advent. Nu är vi verkligen proppmätta.
Den allra viktigaste nyheten är dock att igår kväll fick Majsan och Robert en liten pojke! Vi säger grattis till tusen och längtar efter att få fara och kolla på gobiten. Känns så roligt att våra småbebisar kommer tätt så att dom kanske får glädje av varandra som kusiner. Sebber är nu alltså morbror åt tre gullungar och farbror åt den nye lilla killen i familjen. Nu är det bara vi på tur, hoppas dessa 12 veckor går fort!
Kärlek

Han som snart ska bli pappa...
Till det här numera 28 veckors underverket...

Ska nog börja skrapa Triss oftare
Hur som helst, svängde in på Barnens Hus igår för att beställa vagn, äntligen har vi bestämt oss! En Brio Happy 2011. En svart liggdel med revär och lite extra sydda detaljer och en rödmönstrad sittdel. Just den modellen hade dom just plockat in i butiken så det var riktigt läckert att se och klämma på den. Så fin. När jag just betalat handpenningen sa hon att hon hade en extra överraskning till mig... Att jag skulle få en fri hotell övernattning för två på vilket Best Western Hotell jag ville! Åh, vad glad jag vart. Då kan jag och Sebbe åka bort och lyxa innan lillan kommer ut. Våran sista skämma-bort-oss-grej-bara-vi-två.
Nu har vi löst Melodikrysset, som varje lördag, käkat god frukost och nu är det dags att bege sig ner till källaren för storstädning och rensning bland kartongerna. Här ska organiseras på hög nivå. Ska rota fram adventsljusstakarna och lite annat kraffs och få fram idag också. Imorgon väntas både födelsedagskalas och glöggparty i stan.
Casha
S har äntligen fått sitt tevespel som han väntat på i fem år, så nu försvinner han sakta in i nördvärlden. Han är ganska så okontaktbar dessutom, hör inget av vad man säger. Tur dom där spel perioderna går över fortare än vad man tror.
Själv så ska jag gå upp och lägga mig framför teven och se nåt töntigt program som Paradise Hotel till exempel.
Påfyllning
S gjorde illa sig i både knäet och nacken igår på matchen, så han är inte riktigt hundra i kroppen. Att det ska vara så mycket skador i sport! Hoppas att det går över fort.
Lillan fick visst för sig att lägga sig på sniskan, eller tvärsöver, i magen idag. Så hon sparkade och hade sig på min sida. Typ där man har sina "lovehandles". Konstig brutta som huserar där inne :)
22 november
Både pengar från försäkringskassan och AFA har kommit in på kontot sedan jag var sjukskriven, och jag är faktiskt förvånad att det gick så snabbt och utan krångel. Tydligen lyckades jag fylla i de där pappersbuntarna korrekt. Nu väntar jag bara på min ansökan om havandeskapspenning. Åh, den bara måste gå igenom. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Sebastian ligger och tar sig en lur, då han har match klockan 22 ikväll. Världens sämsta tid som förstör hela veckan. Oftast är han inte i säng förrän vid 00.30 och vi går ju upp 04.45 (eller åtminstone jag, gubben brukar få dra sig 20 minuter extra då jag dolar på lite), så det blir inte många timmars sömn. Ikväll hoppas vi i alla fall på vinst för grabbarna. Så lycka till!
Sicko
Sebbe gubben började känna sig lite hängig ikväll och såg allmänt bedrövad ut. Ska muntra upp honom med en hemlig överraskning.
Snark
Idag har lillan rullat runt, trampat och sparkat och tryckt på blåsan så att det gjort riktigt ont. Fick lov att ta paus från lastandet tills hon hade flyttat på sig. Nedrans skitonge ;)
Imorgon är det fredag, vilket betyder ny vecka för oss. Spännande att kliva in i vecka 27.
Rätt tight
Imorse var det riktigt burrigt att vakna. Minus 18 här hemma, och till och med ner mot 22 grader kallt på väg in till jobbet. Tur det är lite "varmare" i stan där man ska hålla på att jävlas med kalla lastbilar. Sebbe boy har dessutom inga långkallingar så hur han tar sig genom dagarna har jag ingen aning om. Han är ju en riktig slarver så hans förra måste ha kommit bort någonstans, så vi köpte nya när vi var på Ica Maxi senast. Jag höll på att både skratta och pinka ner mig när han skulle ta på sig dom för han såg inte klok ut. Dom gick knappt att få på och satt som ett korvskinn och skar in på både vaderna, låren och de gick bara halvt över rumpan. Tyckte att vi tog i med storleken men tydligen så räckte det inte riktigt ändå ;) Måste införskaffa ett par nya så han slipper frysa så mycket.
Kicker
Barnmorskebesök i vecka 26
Läcker bild!
Besöket hos barnmorskan gick jätte bra. Alla mina värden är schyssta, och även om järnvärdet har sjunkit lite är det fortfarande okej. Behöver inte äta järntabletter än så länge i alla fall.
Det var även första gången att mäta magen. Hade ett sf-mått på 26. Låg alltså över medel, men ändå inte i den övre gränsen. Lite svårt att veta hur man ligger till när man bara mätat en gång. Ser fram emot nästa gång.
Vågen var ju också spännande att kliva på. Hmm. Som tur visade den inte mer än +10 kilo, trots att jag ätit och fikat väldigt mycket i en hel vecka.
Det mest spännande förstås var att lyssna på lillbebben. Sebbe var med den här gången, och vi spanade på varandra medan vi hörde lillan. Så mysigt =)
Tick tack...
Inte kallare än så här tack
Han monterade även gamla vardagsrumsdörren till källartrappen. Det ser verkligen förjävligt ut, och kommer aldrig vänja mig med att den sitter där. Tanken är väl hur som helst att vi ska spara lite värme här uppe då vi inte har några element på där nere. Så fort vintern är över så ryker den där dörren fortare än kvickt.
Ikväll spanar jag på teve och Sebastian har dragit till stan för att spela innebandy.
Förlängd resa
Skulle ju egentligen ha kommit hem i fredags eftermiddag, men jag fick en snilleblixt när jag vaknade i fredags. Självklart skulle jag fortsätta vidare mot Sundsvall och besöka Joanna och Edwin. Medans hon jobbade fredag kväll umgicks jag med sötaste ettåringen och lyckades med både middagsmatning, duschning, blöjbyte och nattning. Tandborstningen var dock inte det enklaste då lillgubben mest skrek och inte alls tyckte det var någon höjdare. Huvudsak han fick lite tandkräm i mun ;)
På morgonen när han vaknade gick Joanna och tittade till honom och skrek åt mig att komma dit. Jag hann tänka allt möjligt, att herregu vad hade jag nu gjort. Det var inte farligare än att Edwin lyckats halvt ta av sig pyjamaströjan och han hade den virat runt huvudet som en turban. Såg ut som en jeddiah-riddare. Han såg dock lika nöjd ut som vanligt och vi skrattade så vi grät.
På lördagen hann vi med ett Ikea besök och jag fick med mig lite mer bebis-grejer och till och med en byrå som jag släpade med på bussen. Där tillbringade jag fyra timmar innan vi var framme i Umeå där jag äntligen fick krama om min Sebastian. Mysiga underbara karl. Så skönt att vara hemma.
Lyxvecka med en grotta
Kursen kallas dessutom 10-kilos kursen, och inte är det så konstigt då vi ätit världens godaste mat och fika jämt. Fick problem med halsbränna och sura uppstötningar, vilket inte alls var speciellt trevligt. Har ännu inte vågat ställa mig på vågen, men det blir nog en titt senare...
I tisdags var hotellet överbokat, och enligt dom själva hade de ordnat till ett riktigt bra ersättningsställe för våran grupp. Vi bussades iväg, fick ta färjan över till Hemsön och därifrån åka cirka 2-3 mil till på en av de smalaste vägarna jag åkt på. Till slut var vi tydligen framme, men hur mycket vi än kollade runt omkring oss såg vi inget hotell överhuvudtaget. Vi var ute i skogen och det fanns inte det minsta till ljus någonstans. En "guide" bad oss följa med i det becksvarta mörkret och vi snubblade och föll över rötter med resväckorna i hand. Väl framme var det inte alls ett hotell, utan en grotta!
Hemsö fästning var europas mest topphemliga militärförläggning fram till 1989 och där skulle vi övernatta. Efter att vi blivit inackorderade i dubbelrum med sängar från 50-talet och fått oss en rundvandring för att kolla på kanoner och sändningscentraler och allt möjligt och det var dags att sätta sig ner och äta middag brast det för mig och jag var tvungen att gå därifrån. Att ingen hade kunnat berätta vart det var vi skulle, och jag blev så arg, besviken, rädd att tvingas vistas 36 meter under marken med ingen som helst mobiltäckning. Att vara i sjunde månaden där ingen kunde komma och rädda mig och bebis om något skulle hända. Lillan hade hunnit dö innan ambulansen skulle komma på plats, så jag svor och grät ett bra tag innan jag bestämde mig för att allt skulle gå bra. Mina kursare var snälla och de gav mig det enda singelrummet med tanke på kissereriet på nätterna. Kvällen och natten slutade dock bra, förutom den 65 centimeters stålsängen med en knappt befintlig madrass. När jag vaknade kändes det som att höften hade gått av.
I normala fall hade jag jublat över ett sådant här äventyr. Jag är ju ändå rätt så van med tanke på att jag varit med i FBU (frivillig befäls utbildning) under två år. Att spana in kanoner och äta ur snuskburken är ju riktigt spännande, men tyckte helt enkelt att det vart för mycket med en liten bebis i magen.
Nu är jag i alla fall hemma, och allt har gått bra. Är redan i vecka 26 =)
Lämnar gubben ensam
Bäää
Just nu pågår operation lamm. Fylld med massa gosaker som vitlök, timjan och rosmarin. Nu är den i ugnen och vi väntar med spänning på resultatet.
Far aldrig och simma
Lämnade Sebbe på Nolia där han skulle spela match kl.22 (sämsta matchtiden ever), och begav mig hemåt. Vid Statoil i Vännäsby gav jag upp och svängde in och sov en stund. Var verkligen dödstrött och ryggen gjorde så jävla ont. Väl hemma vart det inte många timmars sömn pga värken. Hur jag än la mig blev jag påmind om smärtan. Bannade mig själv och grinade en stund för att jag varit så dum att jag fick för mig att fara och simma. Men alla har ju rekommenderat det. Kommer aldrig någonsin hoppa i vatten i mina förhoppningsvis kommande graviditeter heller.
Det mest jävliga är att jag kanske hade min absolut bästa dag på jätte länge igår. Inge ont i höfter och jag förflyttade mig utan svårigheter. När S kom och hämtade mig efter jobbet körde han förbi mig för han tyckte att det var en person som gick alldeles för fort för att vara mig. Ofta vankar jag eller haltar mig fram efter en jobbdag.
Hur som helst, har känts bättre i ryggen idag än vad jag trodde. Och nu är det helg och vila som gäller. Nästa vecka lämnar jag min älskade gubbe och åker bort på kurs. Känns väldigt jobbigt måste jag säga.
-
Ikväll har vi ätit god mat och sovit några timmar i soffan. Får se när vi lyckas somna sedan. Ska bli väldigt skönt att krypa under täcket i alla fall.
Ett evigt kissande från den dagen
Bloggis
Please?
Tisdag
På torsdag ska vi förhoppningsvis fara och simma. Eller simma och simma, jag tänker spänna fast mig på gubben och låta honom skjutsa runt mig i vattnet så att jag för en gångs skull får känna mig lätt som en fjäder. För nu börjar man känna sig tuuung... Och med mina gissningar så kommer jag gå upp 15 kg till. Tjihoo.
Nu ska jag påbörja min havandeskapspennings ansökan.
Doggy

Åh herregu säger jag bara... Den här krabaten heter tydligen Bosse enligt min 27-årige karl. Vid det senaste besöket till Ikea shoppade vi ju som sagt en hel del bebisprylar, och däribland en del gosedjur som passar att ha i spjälsängen eller med i bilen och vagnen till exempel. Vet inte riktigt om det blev lite avundsjuka hos min snubbe då han i ett desperat försök försökte dölja att det även skulle följa med en enorm hund i vagnen till honom, och sedan hem. Han hade gömt denna skapelse under några kuddar, men det hjälpte inte så mycket då hunden är ungefär en meter lång (!). Vid första ögonkastet på vagnen upptäckte jag en hårig sak som jag definitivt inte stoppat ner i alla fall. Sebbe lyckades dock med sin övertalning och helt plötsligt hade den här hunden fått en egen plats i bilen. Nästan så att vi fick lov att spänna fast med eget bälte.
Så nu delar jag inte bara säng med en luden karl utan även en lurvig vovve. Och Sebbe viftar omkring med den där under natten så oftast är jag begravd och måste hosta för att få bort lurvdjuret.
Ja herregu igen.
Bilfärden check


