lindaosebbe

Nyårsafton idag!

Sov länge och åt en god frukost. Mannen gick ut och skottade och jag for till återvinningen. Huset fick sig en uppfräschning också. Nu har vi dumt nog satt oss vid teven och datorn och tror att allt annat fixar sig av sig själv. Vi ska ju ha gäster ikväll, och dom kommer tydligen om en och en halv timme.


Dessa bokstäver åkte med hem i förrgår, och igår borrade vi upp en tavellist så dom hamnade på väggen bredvid pippifåglarna. 
 






Och den här renen var på rea för 54 kronor. Kunde inte motstå!












Om jag inte hinner blogga mer idag, så önskar jag och Sebastian Gott Nytt År till våra familjer och vänner och bekanta!

Här är några av julklapparna från perlanliving.se jag skrev om förut. Fick dessa av gubben...




Egentligen är de tänkta att användas som krokar, men de passade så bra tillsammans med den nya tygtavlan så nu hänger de snett ovanför media platsen.




En stor Welcome skylt. Har dock inte hittat in i hallen än. Nu står den i fönstret i groventrén.







En 30x30 fotoposter med dessa fina ord som nu bara saknar ram innan den kommer upp.




Och på födelsedagen öppnar jag paketet med den här ljusstaken från Design House Stockholm. Jag har spanat på den i två års tid, men det har aldrig blivit av att den fått följa med hem, men Sebbe överraskade mig verkligen. Blev så glad!



Den är så snygg i svart!




Den här ugglefamiljen klickade jag ju hem för någon månad sen, men har inte visats på bild förrän nu.




Och här är den andra nya tygtavlan jag gjorde för ett tag sen. Tyget är från Ikea. Den "hängande tak- eller fönsterprydnaden" blev till lampa för några år sedan. Den har fått hänga med i två lägenheter förut och nu fick den även flytta in i vårat vardagsrum.

Igår fyllde jag år och hade hela femton personer på besök och fika under dagen. Mycket trevligt. Fick presentkort på Boom, en kniv i keramik, pengar, en ljusstake från Design House Stockholm och en helkroppsmassage. Helt underbart, så tack så mycket för de fina presenterna!

Vi mår bra förresten. Har haft rätt så hektiskt under julen, men nu börjar det lugna ner sig och jobbet är man ju tillbaka på. Tur att det bara är två dagar kvar tills vi får lite ledighet igen. Här ute har det ju såklart också kommit hur mycket snö som helst, och Sebbe har slitit där ute med att skotta. Jag älskar ju att vara ute och få undan snön, och innan vi flyttade hit sa S att han verkligen hatade allt som hade med det att göra, men nu får man nästan binda fast honom om det kommer lite snö. Jag hinner inte ens blinka så är han ute och gör gårdsplanen fin. Så nu har han nästan börjat säga nej när jag ska hjälpa till för han har tydligen sitt eget lilla "system". Men det får han väl ha då.

Våra renoveringar och fix i huset har fått ta jullov ett tag nu. Men det sprätter i fingrarna på mig, och jag kan knappt vänta tills vi ska ta tag i något pyssel igen. Måste skaffa mig en idébok där jag kan skriva ner alla inredningstankar som dyker upp lite nu och då.

Just fått i oss en härlig frukost. Snön vräker ner utanför, och det är dags att gå ut och skotta tror jag. Igår var ju en skön dag också. Då hade vi bland annat varit förlovade i två månader och ägt huset i tre. Och så julafton på det. Jag var hos mamma och åt god mat och öppnade trevliga julklappar. Sebbe var hos sin mamma och hade det också väldigt roligt. Jag åkte dit senare på kvällen och hade det mysigt jag också.

Jag och Sebbe öppnade våra julklappar redan på morgonen... Fick inredningsprylar från perlanliving.se, väldigt fina saker, mycket nöjd, och lite underkläder och sånt. Lillgos fick sig ett par power skor, nytt örhänge (eftersom en schäfer käkat upp det andra), kläder, och dvd bland annat.

Idag åker vi till pappsen i Sävar och har ytterligare en jul. Vi stannar nog över natten.

Ska pussa lite på min myspojke och sen börja göra oss i ordning.

God Jul!

Hoho, är det någon annan än jag som känner att det luktar jul? I och för sig så håller Sebastian på att steka köttbullarna inför imorgon, men nu är det verkligen nära. Känns lite konstigt, det har gått väldigt snabbt. Fick julklapp på jobbet, som jag naturligtvis öppnat och redan anat vad det kunde vara. Ett presentkort på Coop på 500 kronor. En alldeles utmärkt julklapp tycker jag. Mycket smart.

För övrigt så håller Sebbes stortå på att lossna. Den är alldeles svart. Han har träffat en läkare, innan den ändrade färg, som trodde att det kunde vara en inflammation. Men sorry Mr. Doktor, det här verkar vara nåt annat. Snart skjutsar jag honom till lassa så att dom får kolla på det igen. Dom där pillrena han fick utskrivna verkar ju inte göra någon nytta i alla fall.

Ikväll lekar vi tant och farbror och ska sitta och titta på Lotta Engberg fyra timmar i sträck. Måtte gudarna vara med oss så att vi vinner oss en slant. Det tycker jag vi förtjänar, så mycket vi offrar för att titta på den gaphalsen.

Åh. Har just vaknat faktiskt. Så fort vi ätit middag slocknade jag i soffan och där har jag legat tills nu, helt borta. Är arg på Sebbe för att han inte väckte mig. Han påstår förstås att han har försökt och att jag har svarat varje gång, men man kan ju inte prata med en sovande människa och tro att hon ska förstå vad som pågår. Åh igen.

Bara en arbetsdag kvar, och jag hoppas på lugn helt enkelt... Slebbele har stannat hemma idag på grund av armen, vilket resulterade att jag fick lov att fara och julhandla själv idag. Det var ju mysigt och fridfullt, och man kunde lugnt vandra omkring i affären och filosofera och plocka på det man skulle ha. Hmmm. Eller så var allt ett kaos och jag svor sjuttioelva tusen gånger innan jag hade betalat och kunde rusa därifrån. Nästa år hoppas jag att man kan beställa all mat på nätet, och att man får det hemkört.

Ja ni, lika bra att man går och lägger sig. Igen. Imorgon ska vi nog spela Bingo Lotto.

Puss.

Bara två dagar kvar av jobb till lite välbehövlig vila. Vi behöver det. Sebbe is in pain. Han har så ont i sin arm att det gör ont att bara kolla på honom. Jag hoppas att han kan stå ut dom här dagarna, men annars är det bara för honom att stanna hemma. Inget att göra nåt åt. Här verkar vi byta av att ha ont i högerarmen.

Hade paket ut till Stöcksjö idag. Backade snyggt in på gården, parkerade utanför farstun, och såg att en gammal tant kollade ut ur fönstret (detta jäkla köksfönster...) och tog ut paketet och knackade på. Tyckte det tog lite väl lång tid för någon att öppna, så jag gjorde det själv, och mot mig kommer den där tanten springandes och ropar till sin gubbe att Postkodmiljonären har kommit! Får skynda mig att förklara att jag inte alls är det, och visar istället paketet jag hade till dom. Lite besvikna miner visade dom, men sa även att det var så roligt att jag hade kommit ändå. De önskade mig en jätte, jätte god jul och gav mig de finaste leendena på väldigt länge.

Just avslutat världens tråkigaste söndagsmiddag... Sebbe ville ha kåldolmar av allt han kunde välja på. Jag äter inte det, för det smakar ju verkligen ruttet. Så det blev fiskbullar för mig. Inte heller någon höjdare. Men mätt i magen vart vi då båda två i alla fall.

Idag har vi dolat på lite som vanligt. Imorse var vi ute och skottade, för det hade då kommit en hel del snö. Jag gick på promenad och kikade in i grannarnas köksfönster. Kan ni tänka er att av nio hus så satt det sju stycken vid köksbordet. Vad gör dom egentligen? Så himla intressant kan ju inget vara att man måste sitta där hela dagarna och få rumpan totalt bortdomnad och utnött. Skulle jag gå ut på prommis nu igen så skulle dom garanterat sitta kvar där och häcka. Ska kasta snöbollar på deras fönster så att dom blir tvungen att resa sig. Kan ju faktiskt vara en rolig grej för att liva upp stämningen här i Tväråbäck.

Vi har också spelat lite Buzz och briljerat i våra musikkunskaper. Vi vann varsin gång så det vart inget slagsmål den här gången. Rätt skönt, haha.

Ikväll ockuperar jag teven, så Sebbe-man blir förpassad till nåt annat ställe.

Just ja, istället för att köpa en ny har vi bestämt att lämna in teve-bänken på omlackering. Nu är den i ek, och det passar inte alls in, så härligt vit är vad den ska få bli.

Vilka människor äger inte en såg egentligen? Inte vi i alla fall... Våran golvläggning gick ju åt h-vete bara på grund av det. Nu får vi skjuta upp det till efter jul. Känns tråkigt. Har fått lite annat gjort ändå, så det är väl bra. Är skönt att få vara hemma och ta det lugnt mitt i all stress.

Blir ännu en teve kväll med Robinson och kanske någon film.

Min fästman och jag (visst låter det härligt...?) har en skön fredagskväll. God mat, gott vin, och mys i soffan som vanligt. Har kollat senaste Wallander filmen, lite Bonde söker fru och nu dvdn Humor från tv4. Någon gång skrattar vi åt samma saker i alla fall.

Det är ganska roligt att dom samtalsämnen man främst pratar om både på jobbet och hos godsmottagare är vädret och hur kallt det är. På mitt jobb är det en liten tävlan om vem som har kallast. Och jag kan ju säga att vi leder med ganska mycket. Imorse när vi for var det -27 grader. Det är helt galet kallt. Trots att vi kör motorvärmare, så går bilen som en kratta. Den orkar inte riktigt med den här kylan. En kollega som bor i Obbola hade -13. Rätt så stor skillnad. Trots att det är så kallt har det gått över förväntan att jobba. Har just hämtat ut ett par fruktansvärt fula, klumpiga, vidriga vinterskor. Och jag har verkligen pinats tre vintrar i rad med att springa omkring i ett par sommarskor där man ständigt fryser och blir blöt om fossingarna, men nu vart det ändring på det. Gubben som hjälpte mig med skoprovning vart nog lite less när jag tvingade han att hämta åtta par olika skor att prova. Nu känner jag mig verkligen som en riktigt karl med klumpiga herrskor, vinterhandskar som är fem storlekar för stora, byxor och jacka som det skulle få plats dubbla jag i. Snart växer det väl ut en snopp på mig. Inte sexigt, mest obekvämt. Men som alltid kommer det ju en sommar. 

Hjälpte till att (känsliga personer avrådes att läsa) att skära av en grisfot idag på en Ica butik i stan. Han hade lite problem och jag erbjöd mig att hjälpa till. Det var ganska lärorikt måste jag säga. Så nu vet jag hur grisfötter som människor äter på julbordet går till att göra. 

Kom och drick glögg och ät pepparkakor hos oss vetja!



 

Av någon anledning igår kväll började vi surra om att käken kunde låsa sig. Och om hur fruktansvärt obehagligt och ont det skulle göra. Jag skulle verkligen lida om älsk skulle hamna i det tillståndet (även om det inte är farligt och så) och trampa ner gasen i botten och köra i högsta möjliga hastighet till en människa som skulle kunna fixa det. Göra det bra liksom. Sebbe, den fjanten sa att han bara skulle sätta mig i ett hörn med en socka i munnen, så att jag någon gång skulle sluta prata, och sen skulle han för att vara snäll mata mig med nonstop som han skulle kasta prick med. Jäkla karl säger jag bara. Det här ska han allt få igen för. 

Kom just på att det är en himla tur att han ligger där uppe redan nu. Haha.  

Vi har ju en hel del tok vi umgås med ibland. Och jag vet ju att ni brukar kika in här. Särskilt Sebbes jobbarkompisar, så jag tycker vi börjar med dom.


Samme. Tro vad ni vill, men ni kan ju ger er på en gissning om vem han försöker föreställa.


Han är förresten sambo med den här härliga bruttan, Ann.



Den här mannen som visar sig från sin allra bästa sida är Ante-Tupp. Han är helt klart en mystisk prick.



Chrille säger skål som vanligt. En kär kollega till mig som även går under namnet Mr. Mintuu.



Camilla och Pelle Plutt. Ja-ni-vet-han-som-tog-ett-skutt. Bjuder alltid på underbar mat och även husrum.


Här är Emil. Har dock aldrig sett honom spela gitarr, men han verkar ha fått sig ett ryck här.



Fridulinus. Vad hon och jag vore utan våran Bulgarien resa är väääldigt svårt att säga.



Ina och Peder. Hon är en fartdåre och han en jävel på att bugga.



Joanna. Vi har bland annat varit kombos under ett års tid. Nu har hon en underbar liten son.






Nästa gång tycker jag att det är dags att visa upp alla pussar och kramar som brukar dyka upp när vi ses. Då snackar vi smaskiga bilder.

Hej då så länge.

Nu har halva programmet gått och Sebbes t-shirt är totalt nergråten. Jag lipar, snorar och snörvlar exakt hela tiden. Det är ju så underbart. Så fina människor. Så fina gärningar.

Min hjälte idag är i alla fall Sebastian för han har varit ute och skottat. Kändes ju lite mesigt i jämförelse, men det var otroligt skönt att bara få lägga sig i soffan och blunda ett tag och bara vara ett tag. Var så trött och slut, och sov nog någon timma. Ute vräker det bara ner snö. Vi får se vad som väntar imorgon. Hoppas att racer-bilen tar sig fram.

Efter det här ska jag glo på pippande typer. Då blir man pigg igen.

Skickar en hälsning från Tväråbäck! Jag har ägnat en liten del av kvällen till att såga upp en öppning till lilltoa dörren. Ska sätta in ett frostat dörrfönster.

God natt!

Pust. Äntligen kan man sitta ner ett tag. Har varit en sväng i stan för att köpa en, eller egentligen två, kombinerade hatt- och skohyllor på Mio. Dom är vita, så tror att dom kommer göra sig riktigt bra till den mörka tapeten och vita golvet. Ville dock ha svarta krokar till, men det gick tydligen inte för sig, trots att dom låg lösa och att det fanns minst ett par hundra i den där korgen. Kände att jag vart så irriterad, och hur mycket jag än försökte övertala dom gick det inte. Så nu måste jag tillbaka dit och köpa dom extra.

Nu så puttrar söndagssteken på spisen, och vi har det riktigt mysigt här hemma trots allt renoveringskaos. Ikväll hoppas vi på besök från pappa och Birgitta.

Det har redan börjat sjunka ner mot sju minusgrader, så inatt blir det nog riktigt kallt. Känns som att vi måste förbereda oss på kyla i veckan. Burr.

Det här är en av de fulaste saker vi har hemma. Vem tusan vill ha en ful kossa utanför dörren, som ska fungera som ringklocka? Inte då jag i alla fall. Att den satt här när vi flyttade in är ju mitt försvar åtminstone. Men trots att jag går förbi den varenda dag, så sitter den fortfarande uppe. Kanske för att inte alltför många plingar i den. Angelica och Fredrik och barnen, vart är ni förresten? Vi väntar ju besök :)

Yehey. Gissa vem som skrek, slog på väggen, lipade och levde djävul idag här hemma? Rätt svar belönas med pris.

Men va fan... Det var ju jag... Åh. Hade ju som sagt hoppats på överdrivet bra överförväntan på våran tapetsering. Men jag vart så förbannad så det knappt finns ord. Det roliga är att hade jag inte jobbat med att köra lastbil/paketbil hade jag gärna utbildat mig till målare/tapetserare eller plattsättare för att jag tycker det är så himla roligt. Trots det ville det inte riktigt med sig. Att tapetsera ett 40-tals hus har ju kanske sin charm med sneda väggar och tak. Men idag tog det verkligen sin lilla tid. Vi har fyra öppningar i hallen och ett antal hörn, och det gick ju tillslut såklart, för jag ger mig ju inte. Resultatet blev splendid anyway. Var så skönt att kunna ha Sebbe vid sin sida som kunde lugna ner mig och pussa på mig lite så att jag kunde fortsätta. Är så sugen på att visa er hur det blev, men ni får hålla er, för vill göra klart allt.

Ikväll svullar vi godis och chips. En liten belöning kan vi ju kalla det. Nu blir det Beck film på tv4 plus.

Man skulle ju kunna tro att vi kollar Idol tillsammans. Men icke. Här sitter jag i min ensamhet medan Sebbe svär alla guds förbannelser över programmet. Lyckades i alla fall locka ner honom för att kolla Cirkus Möller. Imitationen av Bobby från Mammas pojkar är ju bara så himla roligt. Till och med en surpuppa som Sebbe-man skrattar. Men just det, Bobby borde förresten ha valt Jane. En riktigt uppbröstad brutta, men nog verkar hon ganska okej ändå.

Puss.

Vinflaskan öppnad. Ljusen tända. Middagen bortgjord. Det är äntliiigen heeeelg. Underbart. Ska bli så skönt att vara hemma två dagar och njuta av dagsljus i sitt hus. Känns inte som att vi är bortskämda med det. Dock har snön nästan smält bort. Vi har numera skridskobana ute på tomten och på vägen. Vägen till brevlådan klockan kvart i sex varje vardagsmorgon är ett riktigt helvete. Jag nämde ju tidigare att jag sprang ut i stövlar, och det är verkligen inte bra fäste på dom. Känns som att jag ska slå ihjäl mig, men hitills har jag klarat mig.

Men hursomhelst är stämningen hos familjen (hmm, kan man kalla oss familj fast vi bara är två?) Stenberg/Sjöström utmärkt. Det blir det vanliga med Idol ikväll. Hur många med mig ser på det? Förmodligen en hel del skulle jag gissa. Ja, förutom Sebbes jobbarkompisar förstås, för dom är ju av ett annat slag än vi vanliga, normala människor. Men vilken tur att dom finns ändå. Ska bli roligt att höra på vinnarlåten. Lär väl bli en plåga på radion som vanligt. 

Just det, för ni som trodde att jag stängde in Sebbe i vinkällaren, har väl kanske lite fel. För vi har ju en kallvind också där han brukar få klättra upp på och huttra ett tag. Eller för dom som känner oss väl kan ju dra sin slutsats själv. 

Imorgon ska vi börja dagen som riktiga tanter och farbröder gör, nämligen att lösa melodikrysset. Det är nåt vi har ägnat oss åt ett tag, men jag måste erkänna att det är Sebbe som gör största delen av jobbet. Han är riktigt duktig. Men nog känns det bra när jag klarar 'dom nya' låtarna. Han kan det mesta gamla och jag de nya bitarna. Dagen ska förhoppningsvis fortsätta med icke-bråk-när-vi-tapetserar. Förra gången gick ju över förväntan, och jag är nästan säker att det kommer gå lika bra den här gången. 

Nu skuttar jag vidare till soffan och kollar på lite Fawlty Towers med den bästa mannen som finns i hela världen. Det ni.



 

Inte hjälpte det att man skickade karln till sin mamma för lite stadssömn inte. Ne, han kom hem ännu tröttare. Han har sovit i soffan, han slocknade nästan i middagstallriken och nu sover han sött där uppe. (Tror jag ja... Han ligger förmodligen och läser, och då vet ni på vilket humör han är på imorgon bitti, eller hur?). Haha. Vilken tur att det är fredag imorgon. Igår så vann grabbsen matchen i alla fall. Dom hade tydligen spelat på riktigt bra. Stolt över S.

Jag däremot känner mig riktigt pigg, och har jobbat på som tusan idag. Dock kände jag att det vart för mycket när en godsmottagare för hundrade gången kallade mig sin lilla gumma, hjärtat, söt, och började ta på mig i ryggslutet. Hallå? Vem fan tror han att han är egentligen? Höll på brinna av för nu gick han verkligen över gränsen. Jävla idiot. Har noll förståelse för sådana människor och vad fan som pågår i deras huvud. Händer det en endaste gång till så blir det prat med chefen och jag kommer aldrig någonsin åka dit något mer.

Blev genast förbannad igen. Men nog om det. Vill helst inte tänka på det.

Har jag förresten berättat att vi har en vinkällare? Förutom att den faktiskt fungerar som en alldeles utmärkt skamvrå för folk som varit odygdiga eller hittat på nåt bus. Läs Sebbe. Så innehåller den diverse goheter. Och eftersom det är helg imorgon ska vi unna oss något smaskens. Ser fram emot det. 

Ibland känns det verkligen som att vi har ett jätte hus. Och det kan också bero på att jag har så hög volym på teven att han där uppe inte orkar ropa på mig. Han messade ner hit till undervåningen alldeles nyss att han ville att jag skulle skriva att vi har lyssnat på Joe Cocker ikväll. Så det är väl bäst att jag gör det. Och då är det lika bra jag avslutar med det för idag.

Sov gott snyggingar.

Nu äntligen har vårat hallgolv och tapeter kommit. Sjukt spännande. I helgen blir det tapetsering. Hoppas det går lika lätt som förra gången. Jag har målat alla dörrlister och karmar i hallen ikväll. Blir till att två varv till imorgon, för det var verkligen jätte slitet. 

Igår var det också dags att packa sova-borta-väskan till Sebastian igen, för han spelar match ikväll så sent. Så då får han sova hos sin mamma i stan. Hoppas att dom spelar bra och vinner för en gångs skull. Det skulle dom förtjäna tycker jag nog allt.

Har varit och hämtat ut min ugglekrok också. Är så nöjd, den är jätte fin. Sebbe hade också paket i brevlådan idag. En massa böcker han beställt från Adlibris. Om man inte bannar honom så kan han ligga vaken halva natten och läsa. Och då hörrni, blir han happy happy på morgonen. Eller så inte. Då åker man helst till jobbet själv.

Kom just på att Sebbe inte alls satt i sitt musik rum, för en kväll förra veckan fick han för sig att flytta ut, och spackla igen allt. Nu är det oslipat och väntar på att någon vänlig själ ska förbarma sig över det. Jag har försökt att intala mig själv att jag inte ska lägga mig i så mycket med val av färg och sådant, eftersom det faktiskt är 'hans rum', men har insett att det blir svårt. Hans senaste idé var svart tak och rött på väggarna, och då tycker jag det har gått lite långt. Jag skulle få hjärtklappning varje gång jag gick förbi. Ska gulla in mig hos honom och ge lite diskreta tips på vad som kan vara fint tillsammans med hans lp-skivor och gitarrer och förstärkare och gud vet allt vad han har där.

Det har förresten snöat här idag, så nu har vi ännu mer snö. Det vita från träden har dock regnat bort, men all snö ligger i alla fall kvar på marken.

Snart ska jag slå på Paradise Hotel och gotta mig i intriger och skandaler och lite ligg här och var.

Vi var ju som sagt borta hela, hela helgen. Först sov vi hos Pelle och sedan hos mamma. Det gick ju bra. Och bra trodde vi att det skulle bli att komma hem också. Men ack så fel vi hade. Sotarn var hos oss i fredags och gick igenom pelletsbrännarn. Vi stängde av skiten på morgonen när vi for till jobbet, och karln hade lovat att slå igång den igen när han var klar. När vi kom hem var huset iskallt. 10 grader. Jag fick ett raseri utbrott och sprang omkring och skrek helvetesord åt den där sotaren. Han hade faktiskt slagit igång brännaren men av någon anledning hade den inte gått igång. Jag klädde på mig flera, flera lager med kläder och kröp ner i soffan med täcket på mig. Började svettas nå djävulskt. Sedan frysa. Sedan började det bara om. När jag väl låg i sängen trodde jag att det skulle börja kännas bättre, men nej. Hela natten kändes som Satan själv hade bannat mig och önskade allt dåligt för mig. Svettas, frysa, svettas, frysa. Pyjamasen var dyngsur när jag vaknade, och de få tal timmar jag sov var alldeles för lite. Nu idag när vi kom hem var huset äntligen varmt igen. Och vilken underbar känsla.

Vi har käkat spaghetti och köttfärssås, röjt undan, tvättat lite och nu har Sebbe dragit sig tillbaka till sitt music room och plinkar gitarr.

Tänkte visa vad som händer här hemma...



Vardagsrummet fick sig verkligen ett lyft med det nya, runda, vita bordet och såklart också en vit matta. Älskar verkligen bordet, det gjorde sig väldigt bra här.



Fick även med mig hem enkla ljushållare för 9 kronor styck.



Designljusstaken har verkligen blivit en favorit. Ger ett väldigt fint ljus. Här tillsammans med Sebbes bubblor.



Kullalampan fick sig ett eget hörn. Praktiskt att man kan dimra beroende på humör.



Har klätt om en del tygtavlor. Den här vart med pippifåglar på, trots att jag avskyr sådana. Den har dock inte hittat sig egen lilla plats än. Flyttar runt och tvingar Sebbe att hålla. Han börjar bli lite less :)



Trött tallris.



Granriset på altanen blev lite upp pimpad med röda små julgranskulor. Stenarna var vi ute och letade för några helger sedan. Jag körde bil och Sebbe sprang bredvid efter vägkanten och plockade upp dom. Haha.

Hej hopp. Efter en kvälls partajande fortsätter vi även med denna. Igår hade jag skol-reunion med lite gammalt folk från skolan. Mina allra bästa tjejer hade alla kommit upp för denna händelse. Vi hade det jätte trevligt med vin och mat och sedan också lite utgång på Allstars. Där mötte vi även upp med Sebbe och Pelle Plutt. Dom hade varit på Refreshments julkonsert. Tydligen fick dom hyffsat betyg. Nu är vi hos mamma och håller på att göra oss i ordning för min firma julfest med hela Schenker. Tydligen blir vi runt 300 personer så dom har hyrt Droskan. Vi hoppas på bra underhållning.

Hörs och ses senare mina vänner.

Kom på en grej bara. Ett av de bästa avsnitten är när dom ska julstäda. Håkan har låst in sig på sitt rum och vägrar komma ut och hjälpa till. Rudolf står på andra sidan dörren och lockar först med en tio öring, sedan en tio krona, kanske lite godis... Och till sist med stryk! Ungefär så fungerar det hemma hos oss också. Så fort man nämner ordet städa här, så springer Sebbe och tar trappan upp i tre steg, och in på sitt så kallade musikrum. Där smäller han igen dörren och upp kommer jag (i några fler steg än honom såklart), och ställer mig utanför dörren och först gulligullar och pluttinuttar med han. När inte det hjälper tar man till lite fulare knep som hot, och inte ens när det ger nåt är det kört. Då har jag förvandlats till 'Städhäxan' och hur man än gör kommer han inte ner och hjälper till. Det är precis som att Sebbe boy inte förstått att vi har tre hela plan att skrubba och skura.

Fast... Efter att han stängt in sig där ett tag och lyssnat på sin största idol i hela världen. Hmm, vem kan det vara? Jo, Mark Knopfler kallas han visst. Så brukar han komma smygandes ner (och våran gamla trätrappa är totalt omöjligt att smyga nerför, så det går inte att missa), och försiktigt ta tag i skurmoppen och ge mig en liten puss.

Och så var den städomgången slut. Och huset finare än någonsin.

Tjoho. Här hemma har frun i huset legat hemma sen i måndags. Då låg jag däckad exakt hela dagen. Tog mig knappt upp överhuvudtaget. Ingen feber, ingen magsjuka, ingen influensa, bara totalt klubbad av någonting? Nu känner jag mig piggare, och det blir dags för jobb igen imorgon. Karln har jobbat och dragit in peninga kan vi väl tillägga då. Bara för att han ska få känna sig manlig och stor och stark.

Vi har legat och sträcksett 19 avsnitt av Sunes Jul nu två kvällar i rad. Fjantigt va? Mmm, men otroligt underhållande. Skrattat så vi legat dubbelvikta och nästan spottat ut glöggen på nymattan. Sebbe är så otroligt lik pappa Rudolf så det inte är klokt. Han har en exakt likadan öronlappsmössa, som han för övrigt är så stolt över, (jag skrattar oftast när Sebbe inte ser), som Haber, att ett otränat öga skulle få svårt att se skillnad. Dessutom springer dom båda in i raseri när inget går som dom tänkt och lyssnar på musik. Har förresten laddat skivspelaren med Spice Girls nu, så nästa gång han blir arger och sätter igång den lär han bli ännu argare. Haha.

Vi fick dessutom en decimeter snö i förrgår natt, och sjuk som jag var så sprang jag ut och skulle skotta. Efter tio meter svettades jag som en gris och trodde att döden var nära. Dessutom sprang jag runt hela kvarteret och jagade han som plogade med traktorn för att höra varför han inte varit på våran länga. Vi bor på Rönnvägen, men tre hus inklusive vårat har en egen liten väg, och enligt plogmannen så ingår den inte i hans uppgifter. Så nu har jag ringt och ringt och pratat med kommunen, och jag hoppas att dom kan vara snälla och lösa detta för oss. Annars kommer vi inte ta oss ut från gården om det skulle komma mer snö. So please Vännäs Kommun, help us?

Nu poppas det Lady Gaga för fullt. Så skönt att ha en egen kåk där man kan spela hur hög musik man vill. Vi har dessutom noggrant försökt studera den där människan för att se om hon har en snopp mellan benen. Men det vete tusan alltså? Hon ser ju ut som en karl i ansiktet i alla fall. Jaja, nog om detta.



Vi i slalombacken för två vintrar sen. Spana in Sebbe-gubbens öra :-)