Ja jisses vilken natt. Lillungen vaknade första gången 06.30. Jag vart helt chockad när jag hörde en liten bebis ligga och prata för sig själv i spjälsängen. Oftast brukar hon ju ligga i våran säng vid den tiden (får sova i spjälis till den tiden hon vaknar på morgonen, äter och sedan får hon sova klart mellan oss). Men där låg hon och var hur glad som helst. Fyrade av en massa leenden till mig när jag plockade upp henne för att få slurka i sig lite mat. Vi kan inte annat än ha tur med den nattliga sömnen. Pigga föräldrar = glada föräldrar = bra föräldrar.

Jag och lillan har ju våra rutiner på dagarna, och nu försöker vi anpassa Sebbe till dessa också. Det vart ju väldigt mycket konstigare nu när vi är hemma allihopa. De första veckorna med Cindy hade man ännu inte kommit på det här med att göra flera saker på en och samma gång. Jag minns att jag satt på en stol och väntade på att tvättmaskinen snurrade runt och tills den hade tvättat klart. Något annat kunde jag inte göra under tiden. Det fanns inte ens en tanke på att man hade kunnat göra något vettigare. Nu hinner man massor när lillan sover, och man kan göra flera saker samtidigt. En rolig grej jag tänkte på häromdagen är att jag numera öppnar mjölk- och filpaket med en hand medans jag har ungen i andra. Himla skojjigt. Eller när man tvinnar och sätter upp håret i en hårklämma och samtidigt bär omkring på en nyfiken bebis. För det där med att ha uppsatt hår är faktiskt ett måste för annars får man allt hår avslitet av en snart 3 månaders brud. Det verkar vara förjäkla skoj att dra allt vad man har i mammas hår. Tunnhårig som man är redan gör man allt för att spara på det som är kvar :)