Den här senaste veckan har Cindy varit ett monster med skrik och grin nästan hela sin vakna tid (och nattetid för den delen också). Det finns inget som duger, och att gå utom synhåll är omöjligt. Vi längtar tills den här perioden är över! Vi vill ha tillbaka våran härliga, glada unge igen.

För att ta ett avbrott från ledsamheter inomhus, klädde jag och Cindy på oss och gick ut i regnet. Efter en sisådär 25 minuter var det dags att gå in igen då hon kastat sig platt ner på marken och vägrade göra något annat än att skrika. Tjoho för tänder och allt vad det nu är :)

Åka traktor är det bästa! Sedan pappa kom över med den förra helgen (det är min och brorsans gamla) så har jag dragit henne runt, runt hela Tväråbäck flera varv. Hon kan till och med sjunga en liten trudelutt under sin färd.


Att sitta på grävskopan slutade dock med tårar! Visst är hon ändå söt i den gamla sydvästen jag hittade bland mina barnkläder :) Den sitter perfekt.

Nu har jag just lagt Cindy för andra gången idag och vi hoppas att sömnen gör henne gott så att hon kan få vakna på bra humör.

Annars har vi städat källaren i omgångar då den ena lekt Cindy och den andra jobbat på där nere. Nu är det i alla fall städat, vilket känns skönt.

Sebbe ska snart laga en god söndagsmiddag, och efter det tar vi det lugnt tillsammans med vårat otröstliga barn :)