Det här med sömn är ju så viktigt, och vi som alltid fått sova så bra har visst halkat in i en period av mycket uppvak. Cindy sover fortfarande visserligen, men oroligt. Hon far runt som en virvelvind och kan absolut inte ligga still i sömnen. Hon vaknar ju fortfarande en gång per natt, oftast mellan 04-06, vilket är helt okej för min del. Då har jag fått sova en massa timmar och känner mig någorlunda pigg. Hon får mat, ny blöja, och sen får hon sova mellan oss resten av natten. Om hon nu låg still :) Sebbe har blåmärken i ryggen, och imorse under loppet av en timme hann hon både ligga på mitt huvud, min rumpa, tråckla in sig i sänggaveln och snurra tusen varv upp och ner. Skulle jag stoppa ner henne i spjälsängen igen får jag istället springa dit för att dra loss henne ur spjälorna som hon fastnar i gång på gång.

Den senaste veckan har hon kommit på hur hon hasar fram på rumpan (med en väldigt roligt stil) samt hur man snurrar runt, runt på golvet när hon ligger på mage. Förmodligen hänger ju allt ihop med hennes utveckling, och det måste ju självklart få ha sin gilla gång. Vi önskar oss dock en jättestor madrass med mjuka väggar som vi kan ha henne i på natten så hon kan få fara runt som en propeller hur hon nu vill, och vi kan sova vidare :) Eller åtminstone Sebbe, jag skulle förstås vakna ändå.