Det är rätt lustigt att när man blir småbarnsföräldrar så införs kiss-och-bajs-snacket igen. Helt plötsligt pratar man om det var som helst, när som helst och med vem som helst. Förmodligen i situationer och sammanhang som det inte alls passar. Men vad gör väl det om hundra år? :)

Som jag berättat tidigare har Cindy haft det kämpigt med trög mage ända sedan hon började med smakportioner vid 4 månader, och sedan dess har hon bara bajjat i blöja 2 gånger. Resten av tillfällena har jag måstat hjälpa henne. Vi blev ordinerade laktulos av läkaren, men eftersom det inte hjälpt bestämde vi oss för att sluta med den förra veckan. I samma veva slutade vi med gröt också då hon bara skriker och grinar sig igenom de få tuggor hon får i sig. Gröten som hon tidigare älskat, ratar hon nu, så istället får hon välling.

Och tro på fasiken, magen är på bättringsvägen utan både laktulos och gröt. Vi hoppas att det håller i sig.

Nu har jag istället börjat sätta henne på toan när hon ska bajja, och det går alldeles utmärkt. Hon tecknar till mig när hon är nödig, och jag går med henne dit, och vips, så är saken ur världen!

Något som förmodligen är ännu lustigare är när vi befinner oss hos vänner och bekanta och säger: "Ursäkta, våran 7,5 månaders bebis behöver låna toaletten."

--Jag är stolt över lillhjärtat som fixar toaträningen redan nu--