Bebis lilla hörna av vårat sovrum är färdigt och väntar bara på att få bli använt. Dessvärre verkar det inte som att ungen har tänkt ploppa ut. Nästan fyra hela veckor har gått sedan vi befann oss på förlossningen och läkaren och barnmorskorna konstaterade att allt var "förberett och klart" för födelse när som helst. På deras inrådan har jag vilat och tagit det lugnt, och uppenbarligen har det hjälpt, när hon väljer att stanna kvar i magen. Nu är hon definitivt färdigbakad, så tror att det är dags att öka tempot lite (i den mån den går förstås), med tanke på hur ont det gör att förflytta sig.

Har fortfarande förvärkar varje eller varannan kväll. Nu bryr jag mig inte så mycket om dom längre, då jag vet att kroppen bara luras. Vi är så förväntansfulla och vill att det ska sätta igång på riktigt. Nu.

Igår kom dock en helt ny känsla då jag vid flera tillfällen fick kramp eller typ senavdrag i ljumskarna. Så pass mycket att jag nästan föll omkull varje gång. Jätte mysko. Kom säkert tio gånger under kvällen.

Hos besöket barnmorskan såg allt bra ut. Ligger på medelkurvan och har jätte fina värden. Bebis hjärtslag är också perfekta. Hon växer som hon ska.

Sista föräldrautbildnings träffen är avklarad, och vi pratade om amning och om förlossning. Tanken är att vi i gruppen ska följas åt hos bvc senare och även på öppna förskolan. Känns roligt.


Nu kommer i alla fall lite bilder på det som vi glor på hela kvällarna...











Väggordet är uppe. Ljusslingan är egentligen en julslinga som ska sitta på en spegel eller i ett fönster, men bad Sebbe att ta bort sugpropparna. Mobilen i trä fick vi i julklapp av mamma.

Färdigbäddat och redo att ta emot lillan.

Varsågod att pluppa ut.