Snökaos

Jodu. Nu vet man att man lever. Efter att ha kört 25 mil på vägar idag som man inte ens har kunnat ana att det egentligen skulle ha varit en. Jag är less. Det går så jäkla långsamt, och skulle jag köra åt fanders är jag väldigt långt ute i skogarna att det skulle vara svårt att få hjälp. Normalt älskar jag ju att få köra byar och leta mig fram, men nu känns det extremt jobbigt. Har klarat mig från att köra fast, men flera kollegor som suttit pall.

Nu väntar snöskottning. S har erbjudit sig den här gången, så jag slipper idag :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0